Biokol och Bokashi är en spännande kombination som fungerar väl! För de av oss som vedeldar hemma och använder sig av EM Bokashi finns en enkel variant där man helt enkelt tar vad man har hemma. Hela vinterhalvåret tar jag kol från vedpannan och kökskaminen och blandar i min bokashi. På så sätt får man en fantastiskt bra kombination av Terra Preta och Bokashi-jord, och jag kan intyga att den verkligen blir svart och oerhört näringsrik!
Biokol benämns även som Terra Preta, vilket betyder svart jord på portugisiska. Jordmån som innehåller stora mängder träkol blir mycket bördig. Arkeologiska undersökningar i Amazonas visar att det förekommit terra preta-odlingar i över 7000 år! Konceptet är mycket enkelt - man gräver ner biokol i jorden, som blir oerhört mineralrik. Kolet fyller ungefär samma funktion som mull, dvs. organisk material som just förmultnat, men till skillnad mot detta är halveringstiden för träkolet ca 6000 år. Träkol stannar alltså kvar mycket länge i jorden, det ökar jordens förmåga att binda vatten och näring och ger en mycket produktiv åkermark. Detta gör att jordbruket inte läcker näring till omgivande vattendrag, ett problem som idag skapar övergödning och algblomning. En av de mest spektakulära egenskaperna hos terra preta-jordarna är att de är självgenererande. Trots att de bildades för så många år sedan fungerar de fortfarande och bygger utan människans inverkan på sitt lager med ca 1 cm per år.
Det finns gott om information på nätet från entusiaster om nyttan med biokol (sök även på terra preta) och hur man tillverkar eget biokol i tunnor, bland annat finns här en från FOBO som är mycket intressant.
Det är utan tvekan mycket klimatsmart att tillföra träkol till jorden eftersom kolet binds under lång tid. Även Bokashi är klimatsmart - vi återför vårt matavfall till jorden direkt och på så vis bidrar vi inte till att vårt matavfall ökar halten av koldioxid i atmosfären.
Om man är sugen på att prova det här - varför är det då så genialiskt att blanda Bokashi och biokol? Jo, för att man måste ”ladda” kolet med näring innan man blandar ner det i jorden, annars finns det risk att kolet i början suger åt sig all näring ur jorden och växterna får ingenting. Bottnar man bokashihinken med träkol från vedspisen kommer däremot kolet att fungera som en näringsreserv som håller växterna i perfekt skick hela säsongen - och följande år. Lerjord blir mer lucker och lättarbetad och sandjorden ökar sin förmåga att binda vatten och näring.
Så här gör jag:
När jag askar ur så hittar jag oftast bitar av kol som inte blivit till aska eller förbränts. De plockar jag ut för sig och förvarar i en hink.
Varje gång jag påbörjar en ny Bokashiomgång, bottnar jag med kolet. Under tiden hinken fylls varvar jag med Bokashiströ och kol. Gör precis som vanligt med Bokashin fast med tillägget kol.
Det fungerar bra i kranhinkarna, men det som är det allra bästa är att hinkar utan kran, dvs helt vanliga hinkar med lock, blir riktigt bra de med!
Kolet suger åt sig lakvattnet och laddas därmed med näring som kommer jorden och växterna till nytta. Bokashin luktar inte heller så som den tenderar att göra när man inte har en kranhink.
En positiv bieffekt visar att sniglarna inte verkar gilla varken kol eller bokashi.
Observera att inlägget gäller de bitar av kol som är svart - inte den grå askan. Den kan förstås också användas på trädgårdslanden men den har en helt annan effekt än kolet. Aska innehåller lättlöslig näring och är rik på kalium, ett näringsämne som grönsaker behöver mycket av. Eftersom aska är basiskt ska man inte lägga på för mycket, ungefär en näve per kvadratmeter.
Lycka till!
Med vänlig hälsning
Ingegerd, Greenfoot
